Klyra! Del 4

Tjenare! Jag hoppas ni gillade min tredje del :D

Här kommer Del 4, hoppas ni gillar den.... Men först en liten tillbaka blick på vad som hände i förra delen :D

"Wow! Köket ser ut att vara helt ny!!" säger Mark och hela köket glittrade(det glittrade inte direkt men det ser ganska rent ut). "Sen när har du varit så bra på att städa?"
"Man vänjer sig med tiden. Kommer du inte ihåg för flera år sen så fick du laga mat eftersom jag var frö liten. Och eftersom du var så usel på att laga mat så fick jag städa upp allting efteråt eftersom du brände händerna hela tiden." säger Klyra.
"Nu minns jag..." säger Mark. "Ska jag beställa pizza?"
"Nej tack. Jag är ganska trött, godnatt!" Klyra går upp till sitt rum. Hon tar på sig sin pyjamas och lägger sig på sin säng.
Hon somnar några minuter efter hon landar på sängen.

Klyra
Del 4

"PIP! PIP! PIP! PIP!" låter väckarklockan. Klyra lägger händerna för öronen för att kunna fortsätta sova, men det fungerar inte hon hör fortfarande pipen från väckarklockan.
"Åh! Dumma väckarklocka!" säger Klyra argt och tar tag i väckarklockan och slänger den mot väggen, den slår i hårt och går i tusen bitar. "Äntligen!"
Klyra lägger sig ner igen och somnar om igen som om inget hade hänt.

Efter 40 minuter...
Klyra öppnar ögonen och sätter sig upp. 

"Vad skönt jag sov!" säger Klyra och sträcker på sig. Hon kollar sig om kring och ser att väckarklockan ligger på golvet och är i tusen bitar. 
"Inte konstigt! Jag slog ju sönder den!!" säger Klyra och bankar sig i huvudet.

Hon springer fram till väckarklockan och ser att den inte går att laga.

"Vad har jag gjort! Det är min nya som jag fick av pappa, vad ska jag göra nu...!" säger Klyra upprörd. 

Klyra suckar sen så ser hon på hennes stora klocka som hänger över dörren till hennes rum, det står 7:38.

"Nej, jag kommer att komma försent!" Klyra skyndar sig på att klä på sig och borstar tänderna och håret. 

Hon kollar på klockan igen och det står 7:45.

"Tåget kommer snart! Jag får väll skippa frukosten. Suck." säger Klyra och springer till ingången av hennes hus. Hon tar på sig sina svarta Converse.

"Hej då pappa! Ska gå nu!" ropar Klyra till Mark.

"Hej då gumman! Ha det så br... Vart är du?" säger Mark när han kommer fram till ingången, Klyra har redan hunnit gå iväg.

Klyra hinner i tid till skolan. Hon öppnar dörren till klassrummet.

"Bravo! Du han i tid!" säger Sara och applåderar. "Vad hände?!"

"Jag råkade ta sönder min väckarklocka... Igen..." säger Klyra och sätter sig ner i sin stol. Hon är ganska trött eftersom hon fick springa till tåget och till skolan från tågstationen.

"Nu igen! Stakars din pappa, han får köpa en ny åt dig hela tiden." säger Sara och skakar på huvudet.

"Jag vet! Jag måste verkligen skaffa en väckarklocka gjord av stål." säger Klyra. "Då slipper i alla fall min pappa köpa en ny väckarklocka åt mig hela tiden."

"En väckarklocka gjort av stål? En ganska bra idé faktisk." säger Maj. Sara och Klyra hoppar till.

"Du bara proppar upp här och där! Hur gör du egentligen?" Säger Klyra och andas in. Sara lugnar ner sig, hon börjar vänja sig med tiden.

"Det handlar om att göra så att andra glömmer bort en och då slår man till." säger Maj.

"Verkar inte vara ett lätt jobb."säger Klyra.

"DING! DONG! DING! DONG!" låter skolans klockor. Lektionerna ska börja.
Läraren Fredrik kommer in till klassrummet och alla tystnar till.
"Sätt er ner! lektioner ska börja." säger Fredrik och alla lyder som hundar. Till och med Albin, skolans skojare lyder. Han brukar alltid skoja med alla lärare och gör så att dem blir nervösa och tappar bort sig under lektionen.


Fredrik är 45 år gammal och har jobbat i skolan mer än 10 år nu. Han är sträng och gillar när alla lyder och gör vad man säger, han hatar när alla stökar till och gör som dem vill. Man ska inte störa eller prata för mycket i klassen för då kan Fredrik blir arg(och det vill man inte att det ska hända... ^^').  


"En ny elev ska börja i skolan i dag. Han har nyss flyttat till stan med sin mamma. Egentligen skulle han börja igår, men visste inte vilket tåg han skulle ta och tappade bort sig. Jag vill att ni uppför er och var vänliga mot honom." säger Fredrik och vänder sig om mot dörren som leder in till klassrummet. "Du kan komma in!"
Dörren öppnas och en kille kommer in. Han går mot läraren Fredrik och ställer sig bredvid honom.
Klyra blir chocad över det hon ser. Killen har vitt kort hår och havsblå ögon.
Är inte den där killen som jag såg igår?! S-så det var ingen illusion!! Är det verkligen Charlie?! Nej... Nej... NEJ! Det är bara en sammanträffande att dem ser så likadana ut, det kan inte vara han. Han är ju.. död... Tänker Klyra.
"Var snäll och presentera dig." säger Fredrik. Killen nickar och vänder sig mot eleverna.
"Hej på er! Jag heter Charlie och är 13 år. Jag har nyss flyttat till stan med min mamma. Jag hoppas vi blir goda vänner." säger Charlie och vinkar. Klyra ser att Charle har ett armband på sig. Armbandet är gjord av gula runda pärlor. 
Han har samma armband som den jag gav till Charlie när vi var små!! Kan det vara möjligt att han...
"Okej nu när du har presenterat dig så ska vi se om vi kan hitta en plats åt dig..." säger läraren Fredrik och kollar runt över klassrummet. 
SNÄLLA kolla inte hittåt!!! Tänker Klyra och knäpper ihåg händerna under bordet, hon gör det eftersom hon har ingen vidare tur med det här och det brukar hända raka motsatsen av hennes vilja. 
Bredvid henne så finns det en ledig plats. Den förra eleven var ganska stökig och störde väldigt mycket Klyra. Men en dag så anföll han henne, men eftersom Klyra är väldigt bra på karate, judo, take-wondo och kampsport vann hur lätt som helst. Och efter den där händelsen så bröt killen benet. Det är en ganska lång historia men nu så är vi inne på en annan sak.
"Aa jag ser att det finns en ledig plats bredvid Klyra." säger Fredrik och kollar mot Klyra. "Du kan gå och sätta dig bredvid henne, hon med brunt hår längs bak."
Charlie vänder sin blick mot Klyra och nickar. 


På nått sätt så känner jag igen henne... Men vart! Tänker Charlie medan han går mot Klyra. Helt plötsligt så känner han att hela huvudet dunkar, han började få huvudvärk. Inte nu igen! Tänker Charlie.
Han faller på knä på golvet med ena handen på huvudet.
"Vad är det som händer! Mår du bra?" säger Fredrik och går fram till honom och sätter sig på knä bredvid Charlie. 
"Ja jag mår bra! Det här brukar hända mig ganska ofta så var inte orolig." säger Charlie och ställer sig upp. "Ni kan fortsätta med lektionen."
"Okej, men om du känner att du mår sämre under dagen så gå till skolsyster och stanna där resten av dagen." säger Fredrik och Charlie nickar och fortsätter gå mot Klyra.


Vad var det som nyss hände? Tänker Klyra och ser ut som ett stort frågetecken.
Alla elever som såg vad som hände lugnade ner sig, det här var ju något man inte såg varje dag...
Charlie går fram till Klyra och hälsar.
"Hej!." säger han och sätter sig på bänken bredvid henne.
"Hej." säger Klyra tillbaka. Charlie sätter sig ner och lägger ryggsäcken bredvid honom på golvet. Klyra vänder försiktigt sin blick mot honom, hon vill verkligen se om det är verkligen han. Charlie märker det och kollar på henne med.
Det är han... Han har samma blick som Charlie... Men om det är han, varför har ingen sagt något! Tänker Klyra och känner sig sorgsen.
"Nu ska vi ha matematik, så ta upp era böcker och slå upp sidan 102. Och jag hoppas alla har gjort läxan till idag!" säger Fredrik och tar upp matematikboken som ligger bredvid honom. 
Klyra fortsätter och tänka och tänka. Hon böjer sig ner mot golvet för att ta sin matematikbok som ligger i väskan. Hon tänker så mycket att hon hoppar till när Charlie helt plötsligt ställer sig upp.
"Professorn! Jag har ingen matematikbok, kan jag få en av dig?" säger Charlie.
"Ledsen men jag har ingen, men jag kan beställa en åt dig. Du kanske kan få den i morgon." säger Fredrik. "Och så vill jag se dig här efter skolan för att göra ett matematik prov för att veta hur bra du är i matte, men var inte orolig om du inte kan något för du kommer från en annan skola och där kanske ni lär er matematik på ett annat sätt. Och nu när jag kommer i håg så var du sjuk den dagen när vi hade provet Klyra, så dig vill jag också se efter skolan."
"Okej." Säger Klyra och suckar. Hon är ganska bra på matematik men inte bäst i klassen.
"Men så länge så kan ju du Klyra och Charlie dela." säger Fredrik och Klyra nickar som svar. Klyra böjer sig ner mot golvet för att ta upp sin matte-bok som hon hade tappat av rädsla.
Klyra och Charlie sätter ihop bänkarna och så lägger Klyra matte-boken i mitten så att båda kan se.
Klyra tog upp sitt häfte där man skriver ner svaren från matematikboken och eftersom Charlie inte har en så fick han ett papper av läraren.


Det kändes konstigt för henne att sitta med Charlie och särskilt när man har trott att den personen är död. Klyra är inte helt 100% säker på att det är han utan bara 97%. 
Jag kan inte tro det!! Är det han eller inte... Men tänk om han är.. En mumie! Ja han har stigit upp från graven och sen så skrev han in sig till den här skolan. Dum huvud! Vad är det du tänker på! Jag börjar verkligen bli galen av allt det här... Tänker Klyra och suckar, hon är i en väldigt kritiskt situation.
Skolklockan ringde och Klyra slappnar äntligen av. Hon går sakta till sina vänner, hon ville bort från Charlie så snart som möjligt. Hon var rädd att se honom.
"Klyra! Vad har hänt?! Du ser ut att vara DÖD!" säger Sara och tar i mot Klyra.
"Jag kunde inte koncentrera mig! Den där killen... Han ser precis ut som Charlie...!" säger Klyra och Sara, Ben och Maj vänder sina blickar mot den nya killen.
"Han?" säger Maj och pekar mot Charlie. Klyra nickar. "Jag har sett honom i en tidning. Han är en väldigt känd pianist, många snackar om honom nu för tiden. Många säger att han är den nyvarande Beethoven och Mozart."
"Verkligen... Jag antar att han har nått sitt mål. Jag är glad för hans skull." säger Klyra. 
Hon är glad för hans skull men ändå ledsen. För om det vara han så har hon missat hans första spelning inför publik...
"Wow så det är han som är den kända pianisten!!" säger Sara.
"Jag tänkte väll att jag hade sett honom någonstans..." säger Ben.
"Em.. Jag ska till toaletten, måste väcka mig med kallt vatten." säger Klyra och går bort från sina vänner. Inte för alltid utan hon ville vara lite ensam.
"Åh Klyra...." säger Sara lite sorgset.


Klyra går upp för trapporna och går in till en av dem första toaletterna som är bredvid trapporna och låser in sig. Hon öppnar kranen och så kommer det ut kallt vatten. Hon böjer sig ner under kranen för att dricka lite vatten och sen så skvätter hon lite vatten mot sitt ansikte. 
"Vad ska jag göra... Jag är så förvirrad. Varför har inte hon sagt något att han är i liv... Fast det förstår jag. Hon måste vara verkligen arg på mig, eftersom det var mitt fel att det hände honom..." säger Klyra och sänker huvudet. Hon tar en bit papper och torkar av sig. 
"Men det konstiga med allt är att om han inte kände igen mig! Vi har ju varit vänner när vi var små. Så varför?"
Klyra tar ett djupt ande tag och går ut från toaletten. Hon går sakta ner för trapporna, men hon ser inte en penna ligga i vägen och snubblar.
"Aaah!" skriker Klyra. Men med rena reflexer så lägger hon båda händerna i ett trappsteg och gör en rondat. "Puh!! Det var såå nära att jag bröt nacken!"
Klyra rätar på sina kläder och vänder sig om. Hon blir helt stum när hon ser Charlie precis stå framför henne. 
"Wow! Du är verkligen bra på gymnastik. Om du inte var det så skulle du säker ligga på sjukhus just nu!" säger Charlie och ser ut att vara imponerad.
"Eh det där, det var ju inget. Och förresten så går jag på kampsport." säger Klyra och lägger ena handen för nacken. "Men tack ändå för kommentaren. Jag har väldigt bra reflexer när det gäller sådant."
"Jag heter Charlie, fast det vet ju du eftersom vi satt tillsammans i klassrummet." säger Charlie och ler.
Jag vet... Minns du verkligen inte mig? Det är jag Klyra!
"Aa Men det är bra att säga sina namn två gånger, då glömmer man inte bort." säger Klyra och små skrattar lite. "Men jag heter Klyra."
"Men minns du inte mig? Det är jag Klyra, din kompis sen vi var små." säger Klyra. Hon ville testa honom och om det är sant att han inte kommer ihåg henne så ska hon göra allt hon kan för att han ska komma ihåg henne.
"Va?? Det är första gången jag ser dig och pratar med dig." säger Charlie och verka att Klyra börjar bli lite konstig. "Vi börjar snart, måste gå..."
Klyra tar tag Charlie's högra hand och visar den för honom. "Men kommer du inte ihåg dem här? Jag har en likadan. Kommer du inte ihåg när jag gav dig den?" säger Klyra och visar sin som hon har på sin vänstra hand.
"Va... Jag tog på mig den här för jag tyckte det var något speciellt och viktigt med den här armbandet... Men jag visste aldrig varför.." säger Charlie och Klyra släpper hans handled. Men så börjar Charlie få huvuvärk, men det var inte som en vanligt huvudvärk utan smärtan är trippel så mycket. Han lägger båda händerna på huvudet.
"Aaah!" skriker han. Klyra verkar undra.
"Vad är det som händer? Har du ont någonstans?!" säger Klyra och vet inte vad hon ska göra. 
Men så får Charlie en liten Flashback. Men han kan inte se något. Allt är suddigt men det ända han ser är en liten flicka sitta med en pojke, men han kan inte heller se dem så bra, utan bara lite.
Vem är dem? Vem är flickan och pojken? Tänker Charlie. Men så känner han att han inte orkar mer smärtan och tappar medvetandet.
"Charlie!" säger Klyra.

Vad tycks?? Kommentera!!